Śrī Śrī Bhakti Gaurava Vilāsa – The Pastimes of Swami Bhakti Gaurava Narasiṅgha (Chapter 2)

Śrī Śrī Bhakti Gaurava Vilāsa – The Pastimes of Swami Bhakti Gaurava Narasiṅgha (Chapter 2)

Śrī Jīva Viraha Tithi (The Observance Day of Separation from Śrī Jīva)Śrī Jīva Viraha Tithi (The Observance Day of Separation from Śrī Jīva)
The Hungry Calf - Swami B.G. NarasinghaThe Hungry Calf
By Published On: December 27, 2025Tags: , 20.7 min read

Overview

Today being the disappearance day of Śrīla B.G. Narasiṅgha Mahārāja, we present the second chapter of Śrī Bhakti Gaurava Vilāsa (The Pastimes of Swami B.G. Narasiṅgha) - a summary of the life of Narasiṅgha Mahārāja rendered in Sanskrit poetry along with Bengali verse translations. This second chapter discusses Mahārāja undergoing difficulties in Salt Lake City, his joining the Denver temple, meeting Viṣṇujana Swami, and finally being deceived by Brahmānanda and Bali-mardana to go to Africa.

श्रीश्रीगुरुगौराङ्गौ विजयतः

श्रीश्रीभक्तिगौरव विलासः
Śrī Śrī Bhakti Gaurava Vilāsa
(The Pastimes of Swami Bhakti Gaurava Narasiṅgha)

Dvitīya Vilāsaḥ
(Second Chapter)

TEXT 1
भक्तिवेदान्त-सुप्रियः स्वामिने नरसिंघाय ।
दीनं मां मोहितं रक्षन् नत्वा तं गुरुमाश्रये ॥
अस्य प्रसादतोऽहं वै प्रवक्ष्यामि कथां पुनः ।
यथाशक्ति गुरोः श्रीमान् लीलामृतकथां वदेत् ॥१॥

bhaktivedānta-suprīyaḥ svāmine narasiṁhāya
dīnaṁ māṁ mohitaṁ rakṣan natvā taṁ gurum-āśraye
asya prasādato’haṁ vai pravakṣyāmi kathaṁ punaḥ
yathāśakti guroḥ śrīman līlāmṛta-kathāṁ vadet

bhaktivedānta –Śrīla A.C. Bhaktivedānta Swami Prabhupāda; suprīyaḥ – to the very dear one; svāmine narasiṁhāya – to Swami Bhakti Gaurava Narasiṅgha Mahārāja; dīnam – fallen; mām – me; mohitam – deluded; rakṣan – saving; natvā – having bowed down; tam – unto him; gurum – the spiritual master; āśraye – I take shelter; asya – of him; prasādataḥ – by the mercy; aham – I; vai – indeed; pravakṣyāmi – shall narrate; kathām – the narration; punaḥ – further; yathāśakti – according to my capacity; guroḥ – of the guru; śrīmān – revered; līlā-amṛta – the nectarean pastimes; kathām – narrative; vadet – may speak.

I bow to Swami Narasiṅgha, who is most dear to Śrīla A.C. Bhaktivedānta Swami Prabhupāda, who has saved me, a deluded and fallen soul who has taken shelter of him. By his mercy alone I shall continue to narrate the nectarean pastimes of my revered guru.

Bengali Verse Translation
ভকতিবেদান্ত-প্রিয়, নরসিংহ-স্বামী হয,
দীন-জীব মোহ-হর তনু ।
তাঁর কৃপাবলে আমি, লীলামৃত-কথার গামি,
শ্রীগুরুর গুণ গাই অনু ॥

bhaktivedānta-priya hana, narasingha-svāmī,
dīna-jīva moha-hara tanu
tāṅra kṛpā-bale āmi, līlāmṛta-kathāra gāmi,

śrī-gurura guṇa gāi anu


TEXT 2
श्रील-जगद्गुरु-दासो लवणाम्बु-पुरे गतः ।
पट्टने पातितानां स गीतां ददद् प्रभुं हरिम् ॥२॥

śrīla-jagad-guru-dāso lavaṇāmbu-pure gataḥ
paṭṭane pātitānāṁ sa gītām dadad prabhuṁ harim

śrīla-jagad-guru-dāsaḥ – Śrīla Jagat-Guru Dāsa; lavaṇāmbu-pure – to Salt Lake City; gataḥ – went; paṭṭane – in the city; pātitānām – of the fallen (souls); saḥ – he; gītām – the Bhagavad-gītā; vitaran – distributing; śubhām – auspicious; harim – of Śrī Hari.

Jagat-Guru Dāsa was sent to Salt Lake City, where he distributed the Bhagavad-gītā of Lord Hari to the fallen souls of that city.

Bengali Verse Translation
জগদ্-গুরু-দাস যিনি, প্রেরিত হইলেন যথা ।
সল্টলেকপুরীতে, করিলেন গীতাদান তথা ॥

jagad-guru-dāsa yini, pathāna hailena yathā
‘salt lake’purīte karilena gītā-dāna tathā


TEXT 3
लवाणाम्बु-पुरी वासः सर्वे कोष्टाः भ्रष्टाः सदा ।
तदा धनं च निर्मज्जं बहु-क्लिष्टोऽभवत् स्थितः॥३॥

lavāṇāmbu-purī vāsaḥ sarve koṣṭāḥ bhraṣṭāḥ sadā
tadā dhanam ca nirmajjam bahu-klīṣṭo ’bhavat sthitaḥ

lavāṇāmbu-purī – Salt Lake City; vāsaḥ – dwelling; sarve – all; koṣṭāḥ – windows; bhraṣṭāḥ – broken; sadā – always; tadā – at that time; dhanam – money; ca – and; nirmajjam – very little; bahu-klīṣṭa – very troubled; abhavat – was; sthitaḥ – remained.

At the āśrama in Salt Lake City, all the windows were broken. At that time, money was scarce, and it always remained very uncomfortable.

Bengali Verse Translation
সল্টলেক শহরে ঘর, জানালা ভাঙা সব ।
ধনাভাব ছিল প্রকট, অসুবিধা নিরন্তর ॥

‘sālṭ-lek’ śahare ghara jānālā bhāṅgā saba
dhanābhāva chila prakaṭa, asubidhā nirantara


TEXT 4
शिशिरे न गरम-जलं उष्णवस्त्राः न सन्ति ते
तथा सर्वाः स्नाताः भक्ताः शीतात् हि कीर्तयन्ति ते ॥४॥

śiśire na gharma-jalaḥ uṣṇa-vastrāḥ na santi te
tathā sarvāḥ snātāḥ bhaktāḥ śītāt kīrtayanti sarve

śiśire – in-winter; na – not; gharma-jalaḥ – hot-water; uṣṇa-vastrāḥ – warm-clothes; na santi – are not; te – they; tathā – thus; sarvāḥ – all; snātāḥ – bathe; bhaktāḥ – devotees; śītāt – in the cold; kīrtayanti – chant; te – they.

In winter time there was no hot water, and there were no warm clothes to wear. Still, all the devotees took bath and preached and chanted in the cold.

Bengali Verse Translation
শীতে নাই গরম জল নাই উষ্ণ বস্ত্রের যোগান ।
তবু সবাই স্নান করে শীতে তারা করে কীর্তন ॥

śīte nāi garama jala nai uṣṇa vastre yogāna
tabu saba’i snāna kare śīte tārā kare kīrtana


TEXT 5
मठाध्यक्ष-निर्देशेन भक्तानां केवलं भक्ष्यं ।
नव मुद्गाः नारङ्गार्ध अल्पाट धान्यम् शाकं च ।
द्वे रोटिकां क्षुद्र क्षीर सर्वदा क्षुधिताः भक्ताः ॥५॥

maṭhādhyakṣa-nirdesena bhaktānāṁ kevalaṁ bhakṣyaṁ
nava mudgāḥ nāraṅgārdha
alpāṭā dhānyam śākañ ca
dve roṭikāṁ kṣudra kṣīra sarvadā kṣudhitāḥ bhaktāḥ

maṭha-adhyakṣa –the temple president; nirdesena – by the order; bhaktānāṁ – of the devotees; kevalaṁ – only; bhakṣyam – food; nava – nine; mudgāḥ – chickpeas; nāraṅga-ardha – half an orange; alpāṭā – little; dhānyam – rice; śākañ – vegetables; ca – and; dve – two; roṭikāṁ – chapattis; kṣudra – little; kṣīra – milk; sarvadā – always; kṣudhitāḥ – hungry; bhaktāḥ – devotees.

By the order of the temple president, the devotees were only allowed to eat the following: nine chickpeas, half an orange, a little rice and subji, two roṭis, and a small amount of milk. Thus, the devotees were always hungry.

Bengali Verse Translation
মঠাধ্যক্ষের আদেশে, ভক্তদের নামমাত্র খাওয়া ।
নয়টি ছোলা, অর্ধেক কমলা, সামান্য চাল সবজি ।
দুটি রুটি, এক কাপ দুধ, ভক্ত সদা ক্ষুধার্ত ॥

maṭhādhyakṣera ādeśe, bhaktadera nāmamātra khāoyā
naya chholā, ardhēka kamalā, sāmānya chāla sabji

duṭi ruṭi, eka-kāp dudha, bhakta sadā kṣudhārta


TEXT 6
किंतु जगद्गुरुः प्राज्ञः विचित्र-उपायान् कृत्वा ।
खाद्यसमृद्धान् प्राप्त्यै सर्वदा स्थापितः ते च ॥६॥

kintu jagad-guruḥ prājñaḥ vicitra-upāyān kṛtvā
khādya samṛddhān prāptyayā sarvadā sthāpitaḥ te ca

kintu – but; jagad-guruḥ – Jagat-Guru; prājñaḥ – clever; vicitra-upāyān – ingenious methods; kṛtvā – having created; khādya –food; samṛddhān – abundant; prāptyayā – for obtaining; sarvadā – always; sthāpitaḥ – arranged; te ca – for them.

However, Jagat-Guru, being clever, having devised ingenious methods to ensure that the devotees could obtain abundant food, always arranged this for them.

Bengali Verse Translation
কিন্তু জগত-গুরু প্রাজ্ঞ কৌশল করেন অপার ।
আয়োজন করেন সদা তাদের ভরপুর খাবার ॥

kintu jagat-guru prājña kauśala karena apāra
āyojana karena sadā tādera bharapura khābāra


TEXT 7
भक्ताः श्रीकृष्ण-प्रचार्य संयुक्ताः ते सर्वाः कृताः ।
बहून् श्रमान् अनुभव्य जगताम् अर्थम् अकुर्वन् ॥७॥

bhaktāḥ śrī-kṛṣṇa-pracārya saṁyuktā te sarvāḥ kṛtāḥ
bahūn śramān anubhūya
jagatām artham akūrvan

bhaktāḥ – devotees; śrī-kṛṣṇa-pracārya – engaged in spreading the message of Śrī Kṛṣṇa; saṁyuktāḥ – united, together; te – they; sarvāḥ kṛtāḥ – all acted; bahūn – many; śramān – hardships; anubhūya – having endured; jagatām – for the world; artham – benefit; akurvan – they did.

The devotees, engaged in spreading Śrī Kṛṣṇa’s message, acted collectively, enduring numerous hardships, and carried out their work for the benefit of the world.

Bengali Verse Translation
ভক্তগণ করেন প্রচার ঐক্যবদ্ধ হইয়া ।
হিতসাধন হয় জগতের, বহু ত্যাগ-শ্রম ভুগিয়া ॥

bhakta-gaṇa pracāra aikyabaddha haiyā
hita-sādhana haya jagatera bahu tyāga-śrama bhugiyā


TEXT 8

तापशीतौ प्रवदन् ते कदा प्रहरी बन्धिताः ।
कदा दुष्टैः अभ्यहताः सदा भगवतः भक्ति ॥८॥

tāpa-śītau pravadan te kadā prahari bandhitāḥ
kadā duṣṭaiḥ abhyahatāḥ sadā bhagavataḥ bhakti

tāpa-śītau – in heat and cold; pravadan te – they preached; kadā – sometimes; prahari – by the police; bandhitāḥ – were arrested; kadā – sometimes; duṣṭaiḥ – by ruffians; abhyahatāḥ – were beaten; sadā – always; bhagavataḥ bhakti – for devotion to the Lord.

They preached in heat and cold; sometimes they were arrested by the police, sometimes beaten by ruffians, but they always acted for devotion to the Lord.

Bengali Verse Translation
সকলে মিলিয়া শীতে-গ্রীষ্মে প্রচারিলা ।
কখনো প্রহরী দ্বারা বন্দী হইলা তাঁরা ॥
তো কখনো দুর্দুষ্ট দ্বারা প্রহারিলা ।
সদা হরি-ভক্তির তরে কার্য্য করিলা ॥

sakala miliyā śīte-grīṣma pracārilā
kakhano praharī dvārā bandī hailā tāṅrā
to kakhano durduṣṭa dvārā prahārilā
sadā hari-bhaktira tabe kārye karila


TEXT 9
भक्ताः संकीर्तनं कुर्वन् रक्षिकाभ्यां ग्रहीताः ते ।
बन्धने प्राप्ताः हि सर्वे द्वदिनं तस्मिन् संस्थिताः ॥९॥

bhaktāḥ saṅkīrtanaṁ kurvan rakṣikābhyāṁ gṛhītāḥ te
bandhane prāptāḥ hi sarve dvadinaṁ tasmin saṁsthitāḥ

bhaktāḥ – the devotees; saṅkīrtanaṁ – congregational chanting; kurvan – doing; rakṣikābhyāṁ – by the police; gṛhītāḥ – were seized; te – they; bandhane – in captivity; prāptāḥ – were subjected to; hi – indeed; sarve – all; dvadinaṁ – for two days; tasmin – in that place; saṁsthitāḥ – remained.

The devotees, engaged in nāma-saṅkīrtana, were seized by the police. All of them were taken to jail and stayed there for two days.

Bengali Verse Translation
ভক্তগণ করে হরিনাম সংকীর্তন ।
আটক করিল নির্কৃপা প্রহরীগণ ॥
তৎক্ষণাত্‌ প্রেরিত হইল কারাগারে ।
দুই দিবস থাকেন তথা অনাহারে ॥

bhakta-gaṇa kare hari-nāma-saṅkīrtana
āṭaka karila nirkṛpā prahari-gaṇa

tatkṣanāt prerita haila kārāgāre

dui divāsa thākena tathā anāhāre


TEXT 10
माला पवित्रं च ग्राह्यः ते न अन्नं अभुञ्जिरे
हरिनाम सदा स्मृताः रक्षकाः विस्मिताः सन्तः ॥१०॥

mālā pavitraṁ ca grāhyaḥ te na annam abhuñjire
hari-nāma sadā smṛtāḥ rakṣikāḥ vismitāḥ santaḥ

mālā – beads; pavitraṁ – sacred threads; ca – and; grāhyaḥ – were taken; te – they (the devotees); na – not; annam – food; abhuñjire – ate; hari-nāma – the Name of Hari; sadā – always; smṛtāḥ – chanted; rakṣikāḥ – the police; vismitāḥ – astonished; santaḥ – became.

The devotees’ beads and sacred threads were confiscated; they did not eat any food. Yet they always chanted the name of Hari, leaving the police astonished.

Bengali Verse Translation
সূত্র মালা হরণ হ’ল, তবু নাম জপ সদা ।
প্রহরী হইল হতবাক, দেখিয়া ভক্তির প্রভা ॥

sūtra mālā haraṇa ha’le, tabu nāma sadā
praharī haila hatabāka, dekhiyā bhaktira prabhā


TEXT 11
जगत्गुरुश्च भक्ताश्च न्यायाधीशं प्रति गताः ।
चतुरो प्रजुष्टः सः उक्त्वा सर्वे विमोचिताः ॥११॥

jagat-guruś ca bhaktāś ca nyāyādhīśaṁ prati gatāḥ
caturau prajuṣṭaḥ saḥ uktvā sarve vimocitāḥ

jagat-guruḥ – Jagat-Guru; ca – and; bhaktāḥ – the devotees; ca – and; nyāyādhīśam – to the judge; prati – before; gatāḥ – went; caturau – very clever; prajuṣṭaḥ – expert; saḥ – he; uktvā – having spoken; sarve – all; vimocitāḥ – were released.

Jagat-Guru and the devotees went before the judge. Being very clever and expert, he spoke to the judge, and they were all released.

Bengali Verse Translation
ভক্ত-গণ গেলেন বিচারকের কাছে ।
জগতগুরুর বুদ্ধিমত্তায় সবে মুক্তি পাইয়াছে ॥

bhakta-gaṇa gelena vicārakera kāchhe
jagat-guru buddhi-mattāya sabe mukti pāiyāche


TEXT 12
एकदा गिरिमार्गेषु प्रयातानामनन्तरम् ।
तस्यैवाभूदात्मदर्शः सर्वभूतान्तरॆष्वपि ॥१२॥

ekadā giri-mārgeṣu prayātānām anantaram
tasyaivābhūd ātma-darśaḥ sarva-bhūtāntareṣv api

ekadā – once; giri-mārgeṣu – in a mountain range; prayātānām – while they were travelling; anantaram – then, immediately after; tasya eva – of him; abhūt – it occurred; ātma-darśaḥ – vision of the ātmā; sarva-bhūtāntareṣu – within all living beings; api – indeed.

Once, while they were travelling through the mountains, he suddenly had ātma-darśana, perceiving the ātmā within all living beings.

Bengali Verse Translation
পাহাড় পথেতে একদা, গিরি-মার্গে যায় ।
আত্ম-দর্শন হঠাৎ করে, সর্বভূতে হয় ॥

pāhāḍa pathete ekadā giri-mārge yāya
ātma-darśana haṭhāt kare sarva-bhūte haya


TEXT 13
सस्यानां तरुणानां च पशूनां स्वात्मनः तथा ।
सर्वत्रैवात्मानां दृष्ट्वा स विस्मित अभवत् ॥१३॥

sasyānāṁ taruṇānāṁ ca paśūnāṁ svātmanaḥ tathā
sarvatraivātmanāṁ dṛṣṭvā sa vismita abhavat

sasyānāṁ – of the plants; taruṇānāṁ – of the trees; ca – and; paśūnāṁ – of the animals; svātmanaḥ – of himself; tathā – likewise; sarvatra – everywhere, in all; eva – indeed; ātmanāṁ – of the ātmā; dṛṣṭvā – having seen; saḥ – he; vismita – astonished; abhavat – became.

Seeing the ātmā within the plants, the trees, the animals, and himself, he was astonished.

Bengali Verse Translation
তৃণ তরু পশু প্রাণে নিজের অন্তরে ।
সর্বত্র আত্মা দেখিয়া পড়িল বিস্ময়ে সে ॥

tṛṇa taru paśu prāṇe nijera antare
sarvatra ātmā dekhiyā paḍila vismaye se


TEXT 14
अन्यकाले मन्दिरे स श्रीगीता-तृतीयाध्यायात् ।
अधिकृतने प्रश्नो सः सुश्लोकं व्याख्यातुम् आसीत् ॥१४॥

anya-kāle mandire sa śrī-gītā-tṛtīyādhyāyāt
adhikṛtena pṛṣṭo saḥ
su-ślokam vyākhyātum āsīt

anya-kāle – at another time; mandire – in the temple; sa – he; śrī-gītā – the Bhagavad-gītā; tṛtīya-adhyāyāt – from the third chapter of; adhikṛtena – by his senior; pṛṣṭo – having been asked; saḥ – he; su-ślokam – a wonderful verse; vyākhyātum – to explain; āsīt – was going to.

At another time, in the temple, he was asked by his senior to explain a wonderful verse from the third chapter of the Bhagavad-gītā.

Bengali Verse Translation
অন্য কালে মন্দিরে সভাপতির ডাকে ।
গীতার একটি শ্লোক ব্যাখ্যা দিল সেখানে ॥

anya kāle mandire sabhāpatir ḍāke
gītār ekti śloka vyākhyā dila sekhāne


TEXT 15
प्रकृतेः क्रियमाणानि गुणैः कर्माणि सर्वशः ।
अहङ्कारविमूढात्मा कर्ताहमिति मन्यते ॥१५॥

prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśaḥ
ahaṅkāra-vimūḍhātmā kartāham iti manyate

prakṛteḥ – by nature; kriyamāṇāni – being performed; guṇaiḥ – by the modes; karmāṇi – activities; sarvaśaḥ – all; ahaṅkāra – ego; vimūḍha-ātmā – the self-deluded; kartā – doer; aham – I; iti – thus; manyate – thinks.

(The verse was) “All activities are performed by the modes of nature. But those who are deluded by the false identification of the body think, ‘I am the doer.’” (Bhagavad-gītā 3.27)

Bengali Verse Translation
প্রকৃতির গুণে সবে কর্ম করে যবে ।
দেহাভিমানে মূঢ় ভাবে “আমি কর্তা” তবে ॥

prakṛtir guṇe sabe karma kare yabe
dehābhimāne mūḍha bhāve ‘āmi kartā’tabe


TEXT 16
सः न जानात तत् श्लोकम् प्रार्थयित्वा च कृष्णाय ।
भक्तवत्सलो हि प्रभुः हृदि अर्थं प्रकटयत् ॥१६॥

saḥ na jānāta tat ślokam prārthayitvā ca kṛṣṇāya
bhakta-vatsalo hi prabhuḥ hṛdi artham prakaṭayat

saḥ – he; na – not; jānāti – knows; tat – that; ślokam – verse; prārthayitvā – prayed; ca – and; kṛṣṇāya – to Kṛṣṇa; bhaktavatsalo – affectionate to devotees; hi – indeed; prabhuḥ – the Lord; hṛdi – in the heart; artham – meaning; prakaṭayat – revealed.

He did not know that verse; and he prayed to Kṛṣṇa. The Lord, who is affectionate to His devotees, revealed the meaning within his heart.

Bengali Verse Translation
শ্লোক না জানিতে প্রার্থিলা কৃষ্ণের প্রতি ।
ভক্তবৎসল হৃদয়ে অর্থ প্রকাশিলা শীঘ্রই ॥

śloka nā jānite prārthilā kṛṣṇera prati
bhakta-vatsala hṛdaye artha prakāśilā śīghr-i


TEXT 17
तस्य व्याख्यानं श्रुत्वा सुश्लोकस्य वर्ज्यः भविष्यवदं एव कृत्वा ।
कालान्तरे त्वं स्व-मठं करिष्यसि तत्र गीता-वाणी प्रचक्ष्यते च ॥१७॥

tasya vyākhyānam śrutvā su-ślokasya
varyaḥ bhaviṣyavādam eva kṛtvā
kālāntare tvam sva-maṭham kariṣyasi
tatra gītā-vāṇī pracakṣyate ca

tasyā – of him; vyākhyānam – explanation; śrutvā – having heard; su-ślokasya – of the excellent verse; varyaḥ – the senior; bhaviṣya-vādam – prediction; eva – indeed; kṛtvā – having done; kālāntare – in future; tvaṁ – you; sva-maṭham – own maṭha; kariṣyasi you will make; tatra – there; gītā-vāṇī – the message of the Bhagavad-gītā; pracakṣyate – will be proclaimed; ca – also.

Having heard his explanation of the excellent verse, his senior made the prediction – “In future, you will make your own maṭha, and there the message of the Bhagavad-gītā will be proclaimed.”

Bengali Verse Translation
শ্লোক-ব্যাখ্যা শুনি’ তার, প্রশংসিয়া মঠ-রক্ষক,
করেন মহা-ভবিষ্য-কথা ।
“স্বীয় আশ্রম করি তুমি, প্রচারি শ্রীগীতা-বাণী
শুনিবে সে বানী কত শত” ॥

śloka-vyākhyā śuni’ tāra, praśaṁsiyā maṭha-rakṣaka,
karena mahā-bhaviṣya-kāthā

“svīya āśrama kari tumi, paracāri śrī-gītā-vāṇī,

śunibe se vāṇī kata śata”


TEXT 18
मासेभ्यः कतिचिद् गत्वा गिरिं यानपुरातनम् ।
अतिक्रम्य समायातः कृष्णालयं डेन्वर्पुरे ॥१८॥

māsebhyaḥ katicid gatvā giriṁ yāna-purātanam
atikramya samāyātaḥ kṛṣṇālayaṁ ḍenvar-pure

māsebhyaḥ – months; katicit – after a few; gatvā – gone; giriṁ – mountains; yāna – vehicle; purātanam – an old; atikramya – having crossed; samāyātaḥ – he arrived; kṛṣṇālayam – the temple of Kṛṣṇa; ḍenvar-pure – in the city of Denver.

After some months, in an old vehicle, crossing the mountains, he arrived at the temple of Kṛṣṇa in the city of Denver.

Bengali Verse Translation
কতক মাস পরে, অতিক্রম করি গিরি ।
পুরাতন যানেতে চড়ি আইলা চলি ॥
কৃষ্ণচন্দ্রের মন্দিরে ডেনভরপুরেতে ।
সংকীর্তনানন্দে ভরিলা হৃদয়ান্তরে ॥

kaṭaka māsa pare atikrama kari giri
purātana yānete caḍi aila cali

kṛṣṇacandrera-mandire ḍenbhara-purete

saṅkīrtana-ānande bharila hṛdayāntare


TEXT 19
नगरे भक्तैः सहैव निर्जगौ बहिरस्सदा ।
गीतान् सर्वेभ्यः प्रददुः पतितान् जीवानेद्धृताः ॥१९॥

nagare bhaktaiḥ sahaiva nirjagau bahiras-sadā
gītān sarvebhyaḥ pradaduḥ patitān jīvān uddhṛtāḥ

nagare – in the city; bhaktaiḥ the devotees; sahaiva – together with; nirjagau – he went out; bahira – outside; sadā – always; gītānBhagavad-gītās; sarvebhyaḥ – to all; pradaduḥ – they distributed; patitān – fallen; jīvān – souls; uddhṛtāḥ – uplifting.

In that city, along with the devotees, he always went out to distribute Bhagavad-gītās to all, uplifting the fallen souls.

Bengali Verse Translation
নগরে ভক্তসঙ্গে ঘুরে সে সদা ।
গীতার বাণী ছড়ায় পতিত উদ্ধারিয়া ॥

nagare bhakta-saṅge ghure se sadā
gītāra vāṇī chaḍāya patita uddhāriyā


TEXT 20
एकदा स भक्तैः सह दुर्जनैः पीडितो घोरैः ।
अहिंसा इति मन्यन्ते तेन ते च निःशङ्किता ॥२०॥

ekadā sa bhaktaiḥ saha durjanaiḥ pīḍito ghoraiḥ
ahiṁsā iti manyante tena te ca niḥśaṅkitāḥ

ekadā – one day; sa he; bhaktaiḥ – devotees; saha – with; durjanaiḥ – by ruffians; pīḍitaḥ – attacked; ghoraiḥ – terrible ones; ahiṁsā – non-violence; iti – in this way; manyante – they thought; tena – by that; te – they; ca – and; niḥśaṅkitāḥ – without fear.

One day, he, together with the devotees, was attacked by evil ruffians. Thinking them to be non-violent, they became fearless.

Bengali Verse Translation
একদা ভক্তসঙ্গে হানি দুর্জন আঘাত ।
অহিংস ভেবে তাঁরা করিল নির্ভয় হইলা ॥

ekadā bhakta-saṅge hāni durjana āghāta
ahiṁsā bheve tāṅrā karila nirbhaya hailā


TEXT 21
भक्तास्तु व्याघ्रवत् युद्धे दुर्जनाः सम्पराजिताः ।
ताडिताः बलवत्तया द्रुतं सर्वेऽपलायिनः ॥२१॥

bhaktās tu vyāghravat yuddhe durjanāḥ samparājitāḥ
tāḍitā balavattayā drutaṁ sarve’palāyinaḥ

bhaktāḥ – the devotees; tu – however; vyāghravat – like tigers; yuddhe – in battle; durjanāḥ – the ruffians; samparājitāḥ – completely defeated; tāḍitāḥ – beaten; balavattayā – with great force; drutam – quickly; sarve – all; apalāyinaḥ – they fled.

However, the devotees fought like tigers in battle. The thugs were thoroughly defeated, and heavily beaten, they all quickly ran away.

Bengali Verse Translation
ভক্তগণ ব্যাঘ্রসম যুদ্ধে করিল জয় ।
প্রহারিত হইয়া দুর্জন পলাইল তখনই ॥

bhakta-gaṇa vyāghra-sama yuddhe karila jaya
prahārita haiyā durjana palāilā takhana-i


TEXT 22
जगद्गुरोः प्रचारेऽसौ सफले केचित् जना मत्सरमाललम्बॆ ।
ते प्रभुपादाय हि संप्रावृजन् दोषानभिख्याय विवादं चक्रुः ॥२२॥

jagad-guroḥ pracāre’sau saphale
kecit janāḥ sañjagṛhur matsaram
te prābhupādāya hi saṁprāvṛjann
doṣān abhikhyāya vivādaṁ cakruḥ

jagad-guroḥ – of Jagad-guru; pracāre – in preaching; asau – he; saphale – successful; kecit – some; janāḥ – persons; sañjagṛhuḥ – embraced; matsaram – envy; te – they; prabhupādāya – to Śrī Prabhupāda; hi – indeed; saṁprāvṛjann – went forth / approached; doṣān – faults; abhikhyāya – proclaiming; vivādam – complaint; cakruḥ – they made.

When Jagad-Guru became successful in preaching, some persons became embraced by envy. Indeed, they went to Śrīla Prabhupāda, and making up faults, they complained.

Bengali Verse Translation
জগদগুরুর সুপ্রচারে, সফলতা যখন ভরে,
কিছু জনে ধরিলো মাত্সর্য ।
প্রভুপাদের কাছে গিয়া, অভিযোগ তুলিয়া,
দোষ কহি’ করিল বিবাদ্য ॥

jagad-gururer su-pracāre, saphalatā yakhana bhare
kichu jane dharilo mātsarya

prabhupāder kāche giyā, abhi-yoga tuliyā

doṣa kahi’ karila vivādya


TEXT 23
मिथ्याक्षेपान् न शुश्राव प्रभुपादो महामतिः ।
जगद्गुरोः प्रचारं च मा विघ्नयतेति पुनः ॥२३॥

mithyākṣepān na śuśrāva prabhupādo mahā-matiḥ
jagad-guroḥ pracāraṁ ca mā vighnayateti dṛḍham

mithyā-ākṣepān – false accusations; na – not; śuśrāva – he listened; prabhupādaḥ – Śrīla Prabhupāda; mahā-matiḥ – most wise; jagad-guroḥ – of Jagad-guru; pracāram – the preaching; ca –and; – do not; vighnaya – obstruct; iti – thus; drdham – firmly.

Prabhupāda, who was most wise, did not listen to their false accusations. Instead, he firmly told them, “Do not obstruct the preaching of Jagad-Guru!”

Bengali Verse Translation
মিথ্যারোপ না শুনে বলিলেন প্রভুপাদ ।
“জগদ্গুরুর প্রচারে করিও না ব্যাঘাত” ॥

mithyāropa nā śune balilena prabhupāda
“jagad-gurur pracāre kari-u nā vyāghāt”


TEXT 24
नववृन्दावनं गत्वा जन्माष्टम्युत्सवं पश्यन् ।
गुरोर्जन्मदिने दिव्ये सुसमाजं समाययौ ॥२४॥

nava-vṛndāvanaṁ gatvā janmāṣṭamy-utsavaṁ paśyan
guror janma-dine divye su-samājaṁ samāyayau

nava-vṛndāvanam – New Vṛndāvana; gatvā – having gone; janmāṣṭamī-utsavam – the festival of Kṛṣṇa Janmāṣṭamī; paśyan – he witnessed, guroḥ – of his guru; janma-dine – on the birthday; divye – divine; su-samājam – great gathering ; samāyayau – he took part in.

Going to New Vṛndāvana, he saw the Janmāṣṭamī festival, and he attended a great gathering on the divine day of his guru’s appearance.

Bengali Verse Translation
নব-বৃন্দাবনে গিয়া দেখিল উৎসব ।
জন্মাষ্টমী মহোৎসব, ভক্তগণ সব ॥
মহাসমাবেশ, গুরুর আবির্ভাব দিনে ।
যোগদান করিলেন পরম আনন্দে ॥

nava-vṛndāvane giyā dekhila utsava
janmāṣṭamī mahostava, bhakta-gaṇa saba
mahā-samāveśa gurur avirbhāva-dine
yogadāna karilena parama ānande


TEXT 25
सप्ताहं भागवतधर्मं प्रभुपादः प्रभाषत ।
जगत्गुरुः सावधानः शृण्वन् मनसि संस्थितः ॥२५॥

saptāhaṁ bhāgavata-dharmaṁ prabhupādaḥ prabhāṣata
jagat-guruḥ sāvadhānaḥ śṛṇvan manasi saṁsthitaḥ

saptāham – for a week; bhāgavata-dharmam – on bhāgavata-dharma; prabhupādaḥ – Śrīla Prabhupāda; prabhāṣata – spoke; jagat-guruḥ – Jagat-Guru Dāsa; sāvadhānaḥ – attentive, careful; śṛṇvan – listening; manasi saṁsthitaḥ – firmly situated in thought.

For a week Prabhupāda spoke on bhāgavata-dharma, and Jagat-Guru listened with his mind absorbed, most attentively.

Bengali Verse Translation
সপ্তাহ ধরি কৃষ্ণ-কথা, প্রভুপাদ শিখালেন ।
জগদ্‌গুরু শুনি শেষে, মুগ্ধচিত্ত হ’লেন ॥

saptāha dhari kṛṣṇa-kathā prabhupāda śikhālena
jagat-guru śuni śeṣe mugdha-citta halena


TEXT 26
अनुमत्या विना गत्वा नववृन्दावनं तदा ।
तस्मै प्रोक्तं न गन्तव्यं डेन्वरं मन्दिरं पुनः ॥२६॥

anumatyā vinā gatvā nava-vṛndāvanaṁ tadā
tasmai proktaṁ na gantavyaṁ ḍenvaraṁ mandiraṁ punaḥ

anumatyā – permission; vinā – without; gatvā having gone; nava-vṛndāvanam to New Vṛndāvana; tadā then, at that time; tasmai – to him; proktam – it was told; na gantavyam not to return; ḍenvaram mandiram – to the Denver temple; punaḥ – again.

But because he had gone to New Vṛndāvana without permission, he was told not to return again to the Denver temple.

Bengali Verse Translation
অনুমতি বিনা নব বৃন্দাবনে গিয়া ।
ডেনভর মন্দিরে পুনঃ ফিরিতে নিষেধিয়া ॥

anumati vinā nava-vṛndāvane giyā
ḍenbhara mandire punaḥ, phirite niṣedhiyā


TEXT 27
ततः स विष्णुजनिना श्रीदामोदरसमूहे ।
संयुक्तः पुस्तकान् ददौ विद्यापीठेषु विस्तृतम् ॥२७॥

tataḥ sa viṣṇujaninā śrī-dāmodara-samūhe
saṁyuktaḥ pustakān dadau
vidyāpīṭheṣu vistṛtam

tataḥ – thereafter, thus; saḥ – he; viṣṇujaninā – with Viṣṇujana Swami; śrī-dāmodara-samūhe – in the Rādhā-Dāmodara Party; saṁyuktaḥ – joined; pustakān – books; dadau – he distributed; vidyāpīṭheṣu – at the universities; vistṛtam – widely.

Thus, he joined with Viṣṇujana Swami in the Rādhā-Dāmodara Party, and widely distributed books at universities.

Bengali Verse Translation
বিষ্ণুজনের দলে তিনি যোগ দিলেন গিয়া ।
বহু গীতা গ্রন্থ করিলেন দান দিয়া ॥

viṣṇujanera dale tini yoga dilena giyā
bahu gītā grantha karilena dāna diyā


TEXT 28
कचित् मासान् गतः सोऽथ न्युवर्कं नगरं ययौ ।
बलीमर्दनमिथ्योक्‍त्यै विष्णुजनं व्यमुच्यत ॥२८॥

kacit māsān gataḥ so’tha nyu-varkaṁ nagaraṁ yayau
balī-mardana-mithyoktyai viṣṇujanaṁ vyamucyata

kacit – some; māsān – months; gataḥ – having passed; saḥ – he; atha – then; nyu-varkam – New York; nagaraṁ – city; yayau – he went; balī-mardana – Bali-mardana; mithyā-uktiyai – by false words; viṣṇu-janam – Viṣṇujana Swami; vyamucyata – he was caused to leave.

After some months he went to the city of New York, where, due to Bali-mardana’s false words, he was made to leave the association of Viṣṇujana Swami.

Bengali Verse Translation
কিছুদিন পরে তিনি গেলেন নিউইয়র্ক-পুরে ।
বলীমর্দন-মিথ্যাবাদে দুঃখ জাগে সুরে ॥
সে মিথ্যাতে হল শেষে বিষ্ণুজনে ছুটি ।
সঙ্গহারা ব্যথা পেয়ে হিয়ায় লাগে মুটি ॥

kichu-dina para tini galena neu-iyark-pure,
balī-mardana-mithyā-vāde duḥkha jāge sure

se mithyāte hala śeṣe viṣṇujane chuṭi

saṅga-hārā vyathā peye hiyāya lāge muṭi


TEXT 29
जगद्गुरुः यदा ज्ञात्वा मिथ्यावाक्यं तदीयकम् ।
निराशोऽभूत तदा हि सः फ्लोरिडा-देशं गच्छतः ॥२८॥

jagad-gurur yadā jñātvā mithyā-vākyaṁ tadīyakam
nirāśo’bhūt tadā hi saḥ phloridā-deśaṁ gacchataḥ

jagad-guruḥ – Jagad-Guru; yadā – when; jñātvā – having discovered; mithyā-vākyaṁ – false statement; tadīyakam – that; nirāśaḥ – disappointed; abhūt – became; tadā – then; hi – indeed; saḥ – he; phloridā-deśaṁ – Florida; gacchataḥ – went.

When Jagad-Guru discovered that statement was false, he became disappointed, and he went to Florida.

Bengali Verse Translation
জগৎগুরু জানিলে সে মিথ্যা কথন ।
নিরাশ হইয়া গেল ফ্লোরিডার স্থান ॥

jagat-guru jānile se mithyā kathana
nirāśa haiyā gela phloridāra-sthāna


TEXT 30
तत्र धर्मप्रचारं स सफलं समकारयत् ।
गुरुं न्यूयोर्के श्रुत्वा तु त्वरया प्रत्यपद्यत ॥३०॥

tatra dharma-pracāraṁ sa saphalaṁ samakārayat
guruṁ nyū-yorke śrutvā tu tvarayā pratyapadyata

tatra – there; dharma-pracāram – preaching of the highest dharma; saḥ – he; saphalam – successful; samakārayat – carried out; guruṁ – his guru; nyū-yorke – in New York; śrutvā – having heard; tu – but; tvarayā – with haste; pratyapadyata – he returned.

There he carried out successful preaching, but on hearing that his guru was in New York, he swiftly returned there.

Bengali Verse Translation
সেখানে ধর্ম প্রচারে পাইল সার্থকতা ।
শুনিয়া গুরু নিউইয়র্কে, ত্বরিত ফেরে তথা ॥

sekhāne dharma pracāre pāila sārthakatā
śuniyā guru neu-iyark-e, tvarit phere’ tathā


TEXT 31
न्यूयोर्के बलिमर्दनं विष्णुजनं पुनर्गन्तुम् ।
उवाच श्रीजगद्गुरुः स मौनं समुपाश्रितः ॥३१॥

nyū-yorke bali-mardanaṁ viṣṇujanaṁ punar gantum
uvāca śrī-jagad-guruḥ sa maunaṁ samupāśritaḥ

nyū-yorke – in New York; bali-mardanam – Bali Mardana; viṣṇujanam – Viṣṇujana Swami; punar gantum – to rejoin; uvāca – said, spoke; śrī-jagad-guruḥ – Jagat-Guru Dāsa; saḥ – he (Balī Mardana); maunam – silence; samupāśritaḥ – adopted.

In New York, Jagad-Guru told Bali-Mardana that he wished to rejoin Viṣṇujana Swami, but Bali-Mardana remained silent.

Bengali Verse Translation
“বিষ্ণুজনে ফিরিব আবার”—জগতগুরু কহিল ।
শুনিয়া বলীমর্দন তবু নীরবই রহিল ॥

“viṣṇujane phire ābāra” – jagat-guru kahila
śuniyā bali-mardana tabu nīrava-i rahila


TEXT 32
काचिद्दिनान्तरं तस्य बलिमर्दन आह्वयत् ।
सन्न्यासिनं ब्रह्मानन्दं तस्मै दर्शनमाददात् ॥३२॥

kācid-dināntaraṁ tasya bali-mardana āhvayat
sannyāsinaṁ brahmānandaṁ tasmai darśanam ādadāt

kācit –a few; dinā – days; antaram – after; tasya – him; bali-mardanaḥ – Bali-Mardana; āhvayat – summoned; sannyāsim – the sannyāsī; brahmānandam – Brahmānanda; tam – him (Jagat-Guru); tasmai – to him; darśanam ādadāt – introduced.

After a few days, Bali-Mardana called for him and then introduced him to Brahmānanda Swami.

Bengali Verse Translation
পরে বালি-মর্দন তাঁহার নিকটে ডাক দিল ।
সন্ন্যাসী ব্রহ্মানন্দে তাঁহার পরিচয় করিল ॥

pare bali-mardana tāṅhāra nikaṭe ḍāka dila
sannyāsī brahmānande tāṅhāra paricaya karila


TEXT 33
श्रीब्राह्मानन्दः प्रसिद्धः आफ्रिकायां प्राचारकः ।
न्यूयोर्कं समागत्य सः अन्विष्यत सहायिनः ॥३३॥

śrī-brāhmānandaḥ prasiddhaḥ āphrikāyām pracārakaḥ
nyū-yorkaṁ samāgatya saḥ anviṣyata sahāyinaḥ

śrī-brāhmānandaḥ – Śrī Brahmānanda Swami; prasiddhaḥ – renowned; āphrikāyām – in Africa; prācārakaḥ – preacher; nyū-yorkaṁ – New York; samāgatya – having come; saḥ – he; anviṣyata – sought; sahāyinaḥ – helpers.

The famous Brahmānanda Swami was a preacher in Africa. He came to New York in search of helpers.

Bengali Verse Translation
ব্রহ্মানন্দ স্বামী ছিলেন আফ্রিকায় প্রচারক ।
নিউইয়র্কে এলেন খুঁজিতে সহায়ক ॥

brahmānanda svāmī chilena āphrikāya pracāraka
nyūi-yorke elena khuṅjite sahāyaka


TEXT 34
बलिमर्दनेन सह सः श्रीजगद्गुरुं उवाचम् ।
प्रभुपादः ते इच्छति यातुं आफ्रिकायां शीघ्रम् ॥३४॥

bali-mardanena saha saḥ śrī-jagad-guruṁ uvācam
prabhupādaḥ te icchati yātum āphrikāyām śighraṁ

bali-mardanena – with Bali-Mardana; saha – with; saḥ – he; śrī-jagad-guruṁ – to Jagat-Guru Dāsa; uvācam – they spoke; prabhupādaḥ – Prabhupāda; te – you; icchati – wants; yātum – to go; āphrikāyām – to Africa; śighraṁ – quickly.

He conspired with Bali-Mardana and they told Jagat-Guru, “Prabhupāda wants you to go to Africa immediately!”

Bengali Verse Translation
বলিমর্দনের সঙ্গে চক্রান্ত করিল তাঁকে ।
“প্রভুপাদ চাহে তুমি যাও আফ্রিকায় শীঘ্রই” ॥

bāli-mardana-saṅge cakrānta karila tāṅke
“prabhupāda cāhe tumi yeo āphrikāya śighra-i”


TEXT 35
प्रभुपादेन नाक्तं तत् सर्वमेतदुपायकम् ।
भक्तानाफ्रिकया नीतुम् कृतं चक्रुर्विचक्षणाः ॥३५॥

prabhupādena nāktaṁ tat sarvam etad upāyakam
bhaktān āphrikayā nītum kṛtaṁ cakruḥ vicakṣaṇāḥ

prabhupādena – by Prabhupāda; nāktam – not spoken; tat – that; sarvam etat – all this; upāyakam – a ruse; bhaktān – the devotees; āphrikayā – to Africa; nītum – to bring, to lead; kṛtam – was done; cakruḥ – they performed; vicakṣaṇāḥ – the shrewd ones.

Yet Prabhupāda had never said this; it was all a clever ruse, devised by these shrewd persons to bring devotees to Africa.

Bengali Verse Translation
প্রভুপাদ কহেননি এ কথা কখনো ।
এই ছিল ব্রহ্মানন্দের করা ছল শুধু ॥

prabhupāda kahenani e katha kathano
ei chila brahmānandera karā chala śudhu


TEXT 36
तदा नम्रः ब्रह्मचारी सः सर्वाणि व्यवस्थितः ।
आफ्रिका-देशं गतः च शिघ्रं ततः प्रविसितः ॥३६॥

tadā namraḥ brahmacārī saḥ sarvāṇi vyavasthitaḥ
āphrikā-deśaṁ gataḥ ca śighraṁ tataḥ pravisitaḥ

tadā – then; namraḥ – humble; brahmacārī – celibate student; saḥ – he; sarvāṇi – all; vyavasthitaḥ – prepared; āphrikā-deśaṁ – to the land of Africa; gataḥ – went; ca – and; śighraṁ – quickly; tataḥ – then; pravisitaḥ – entered.

Then that humble brahmacārī made all arrangements and quickly entered Africa.

Bengali Verse Translation
সেই নম্র ব্রহ্মচারী সব ব্যবস্থা করিল ।
শীঘ্রই পরে আফ্রিকায় তাঁর যাত্রা ধরিল ॥

sei namra brahmacārī saba vyavasthā karila
śīghra-i pare aphrikāya tāṅra yātrā dharila


TEXT 37

द्वितीयाध्यायं कथयन् नत्वा भक्त्याभिवन्दये ।
श्रीजगद्गुरुदासं तं ब्रह्मचारिणमुत्तमम् ॥३६॥

dvitīyādhyāyaṁ kathayan natvā bhaktyābhivandaye
śrī-jagad-guru-dāsaṁ taṁ brahmacāriṇam uttamam

dvitīya-adhyāyam – the second chapter; kathayan – while narrating; natva – having bowed; bhakti – with devotion; abhivandaye – I offer my respects; śrī-jagad-guru-dāsam – Śrī Jagad-Guru Dāsa; tam – unto him; brahmacāriṇam – the brahmacārī; uttamam – exalted.

Narrating this second chapter, I offer my humble respects unto that exalted brahmacārī, Śrī Jagad Guru Dāsa.

Bengali Verse Translation
জগৎগুরু ব্রহ্মচারী কোটি প্রণমিল ।
শ্রদ্ধাভরে এই দ্বিতীয় অধ্যায় বর্ণিলা ॥

jagat-guru brahmacārī koṭi praṇamila
śraddhā-bhare ei dvitīya adhyāya varṇilā


इति श्रीश्रीभक्तिगौरव-विलासस्य द्वितीयोऽध्यायः समाप्तः
iti śrī-śrī-bhakti-gaurava-vilāsasya dvitīyo’dhyāyaḥ samāptaḥ

Thus ends Chapter Two of Śrī Bhakti Gaurava Vilāsa

Related Articles, Songs and Prayers

Further Reading from the Bhaktivinoda Institute

Śrī Jīva Viraha Tithi (The Observance Day of Separation from Śrī Jīva)Śrī Jīva Viraha Tithi (The Observance Day of Separation from Śrī Jīva)
The Hungry Calf - Swami B.G. NarasinghaThe Hungry Calf

Share this article!

About the Author: Swami B.V. Giri

Avatar of Swami B.V. Giri
Swami B.V. Giri is a senior disciple of Swami B.G. Narasiṅgha Mahārāja. Receiving dīkṣā and sannyāsa initiation in the year 2000, he has been the main editor, translator and researcher for many books and articles written by Swami B.G. Narasiṅgha and many that he's authored himself. He is currently residing in Vṛṇdavana where he is engaged translating and publishing articles and books of our acāryās.
Go to Top